|
|
Publicerat 31 oktober 2005 05:30
Saddams
terror knackar alltid på hos Karim
Fawzi
Karim
Övers: Jasim Mohammed och Jan Henrik Swahn
Epidemiernas kontinent
Orginaltitel: (Qarrat Alaubi
Förlag: Tranan
Övrigt: Efterord: Saïd Farhan
76 s.
Lyrik
Fawzi
Karims författarskap och liv avspeglas den irakiska författarens
predikament. Född 1945 har han utgått från en muslimsk tro och ett
starkt intresse för den klassiska arabiska litteraturen. En
omvälvande konfrontation med Sartre i början av 1960-talet gjorde
honom till övertygad individualist, hängivet intresserad av
existentiella frågor. I sin hemstad Bagdad blev han tidigt känd både
som nyskapande poet och förespråkare för konstens frihet och
ideologiska obundenhet - i opposition mot alla försök att använda
den politiskt eller religiöst. 1978 tvingades han, i och med Saddam
Husseins allt starkare position, att definitivt lämna Irak.
Största delen av sitt liv har Fawzi Karim tillbringat i landsflykt,
först i Beirut, senare i London. Exilens tema är ett glödande
centrum i hans poesi. Epidemiernas kontinent, med undertiteln "Poetisk
självbiografi", är
hans sjunde diktsamling.
Boken kan läsas som en helhet, en svit av dikter där jagets biografi
flätas samman med landets öde. Barndomsminnen av lekar vid floden
Tigris och doften av mullbärsträd övergår i en skräckfylld vardag av
angiveri, nattliga dörrknackningar, krig. Bohemlivet i Beirut är en
flykt undan terrorn i hemlandet, men den visar sig följa jaget
överallt:
Det knackar på dörren, det dunkar i tinningarna. Jag
gömmer ansiktet i min mammas varma klännings allra
djupaste veck. Det knackar på dörren, jag befriar mig ur
minnets veck och en förbipasserande tar emot mig.
Dörren har sprängts, jag flyger i bitar, det knackar på
dörren, jag är rädd för att gå förlorad. Det knackar på
dörren, och min rädsla flyger iväg med askan från spisen.
Det knackar på dörren, jag flyr bakvägen ut och vidare
bort längs okända vägar. Och så länge det knackar, var
ska jag då finna skydd för min rädsla. Än i dag knackar
det på dörren.
Bokens sista avdelning består av daterade dikter från de senaste
åren, tillagda efter
publiceringen av den första upplagan. Tidens och minnets problem
framstår mot bakgrunden av de fortsatta katastroferna i Irak i ett
alltmer uppgivet ljus: "Det finns inget hårdare för en människa än
att känna hur / nutidens, det förflutnas och framtidens ansikte
betraktar / henne med samma anletsdrag."
Fawzi Karim skriver en mycket traditionsmedveten poesi. En lätt
identifierbar bakgrundstext är Gilgamesheposet, vars resignerade
världsuppfattning han långt delar. Men översättningen kunde gärna ha
varit försedd med kommentarer där de litteratur- och
samtidshistoriska hänvisningarna förklarades. Saïd Farhans efterord
upplyser kort om poetens biografi, men sätter inte in hans verk i
något större sammanhang.
MICHEL EKMAN
|